Hon gick för EGEN motor, helt sjukt. Ni förstår nog inte hur härligt det är att sitta på Sarina och känna att hon går fram av sig själv. Hon till och med bjöd på formen!

Det började med att jag kom ut till stallet och hade en sån där go känsla i kroppen. En sån känsla som man bara har ibland och som man måste ta reda på. Allting var mys och jag var helt ensam med hästarna. Plockade ut Sarina i gången och gjorde i ordning henne för ett ridpass. Hon myste på hon, stode med hängandes huvud och gottade sig.

Red ett blandat pass med ganska så mycket action i. Det senaste så har jag gjort mycket tempoväxlingar och då har Sarina gått som bäst, därför körde jag mycket övergångar från, trav-skritt-halt i början. Det gjorde hon finfint. Sen körde vi lite serpentinerv, volter, åttor mm. Efter en galopp i högervarvet så släppte en stor spärr i mig och jag kände verkligen hur hon bärde upp sig. Höll på att dö av härlig känslan. Just nu har vi väldigt svårt i vänster varvet, galoppen blir mest springaspringa och traven blir bara obekväm, men jag är helt säker på att det kommer. För var dag som går så känner jag hur jag sakta men säkert börjar att hitta Sarinas knappar. Och hon är för gó!

fin tjej!

snel hest i sin bästa vinkel.